tisdag 31 mars 2015

Grödbygården , Bromölla

Men nu till det hem jag och min son bor på sedan Mars månad. Redan första dagen vi kom dit så berättades det om hur bra kommunikation det var mellan personal och dem boende, att inget skulle komma i efterhand utan man skulle få feedback direkt. Ändå dröjde det nästan 2 månader tills jag fick min första feedback på saker som personalen haft synpunkter på. Jag satt som ett frågetecken på det mötet ingen hade påpekat eller sagt något under denna perioden.
Sen har dem ett system där man får + och - på saker man gör. När vi då gick igenom vad jag fått minus på ja då dök där upp flera minusanteckningar där det inte fanns något dokumenterat, bara att det var minus och datum. Även här kände jag mig väldigt dåligt behandlad. Vi kom dit min son och jag för att utredas och för att se vad för hjälp vi behövde framöver. Men om någon nu sätter minus på mig (oss) och inte kan förklara, ja då känns det som om det är gjort bara för att och helt utan anledning, då jag fått minus på saker, inte ens då har jag fått feedbacken direkt utan den har kommit vid dem mötena vi har haft med Socialtjänsten när dem varit på besök.
Att man inte hänger med i svängarna är inte alls konstigt när det går till så här. Personalen pratar med varandra och med socialtjänsten, men jag får knappt veta något.
En grej till som hände var att första natten vi skulle sova så var spjällsängen som var insatt i sovrummet fel inställd, jag fick besked på att den skulle ordnas innan min son skulle läggas, men det kom ingen. Så jag la min son och han somnade relativt fort, precis som han gör annars hemma. Men i anteckningarna sedan drygt 2 månader senare då får jag läsa att det funnits risk för att han har skullat trilla ur.
Så kommer vi till det som faktiskt gick galet, bara några dagar senare, var sängen ordnad och jag hade lagt min son vid vanlig tid, 19:30. Bara en halvtimma efter hör jag en duns inne från sovrummet, rusar in dit, ja då har hela sängbotten i hans spjälsäng trillat ur och min son står och håller sig i spjälorna för att inte klämmas mellan botten o golvet.
I papperna jag har läst nu från varje möte vi har haft så dyker det hela tiden upp saker, som INGEN pratat med mig om vid dom tillfällena det verkligen har hänt något.
Dem minus anteckningarna jag fått som inte kunde beskrivas, ja dem är inte heller bortplockade vilket jag tycker är mycket märkligt. Kan man inte förklara något i en sådan här viktig utredning så kan det inte heller vara med och påverka mig negativt!

Sen lovades det också att personal skulle komma varje dag, så var det dem första tre veckorna sen visa dagar kom där ingen alls, träffade bara personal vid dem aktiviteter som vi har gemensamt med andra boende.
Även här tycker jag det blir en miss, dem ser inte hur vi egentligen har det, när dem kommer så sällan. Min son går på dagiset 3 timmar om dagen övrig tid är han med mig och ofta ensam med mig i princip hela dagen utom dom dagar jag har barnpassning när det är aktiviteter utan barn.
Det har i perioder varit så ensamt att jag fått ringa o prata med mina föräldrar i flera timmar, för jag känt mig så ensam. Det hade gått att ringa till personalen, men gör man det så får man minus på det med, för då är man inte i balans. Jag har ringt ett par gånger på natten när min son vaknat och varit jätte ledsen. Detta fick jag med läsa om i en av utvärderings papperna att jag inte förstod och att jag var så orolig för att han vaknade på nätterna. Inget jag alls känner igen, jag ringde för att få feedback och hjälp, men inget av det har jag fått då. Så nu struntar jag helt enkelt i att ringa efter personal nattetid om det är något. Jag löser det själv och det har jag gjort hemma med och det har fungerat.
Jag tycker man blir bedömd på så orättvisa förhållanden som sedan leder till helt felaktiga beslut av socialtjänsten, som för oss är det föreslaget att vi ska bo i en stödfamilj.
Men Om vi hade fått rätt feedback och stöd under dessa månader (snart ett halvår) då hade vi säkert kunnat flyttat hem till vårt egna hem och det är väl det som är tanken med en sådan här dyr och kostsam verksamhet?

Nästa grej jag reagerat på är att många i personalen pratar i privata mobiler, när dem är med oss som bor där. Ibland kan det bli samtal upp till 20 minuter och jag känner att vi som egentligen ska ha tiden vi försvinner och hur kan de bedöma en när dem har fokus i ett mobilsamtal och inte på oss? Men man blir bedömd ändå och här tror jag det blir ännu mera tokigt!
Vid ett par tillfällen har jag och min son åkt med hemmets bussar och den i personalen som körde då hade inte sovit på hela natten och satt och både ringde och sms.ade under färden. Det var något av det värsta jag varit med om. Jag har själv kört i yrkestrafik i 10 år så Jag VET hur MAN INTE ska bete sig i trafiken. Men det gick mot rött i 6 olika korsningar, över heldragen linje och filbyten på heldragen linje!
Sånt här ska man inte behöva utsätts för någonstans!

Sen har vi det här med badandet. Personalen började redan när vi kom dit att , oj vad vi ska bada mycket i sommar. Jaha har jag tänkt, i mina ögon ska barn inte leka vid öppet vatten innan dem kan simma ordentligt och det har jag påpekat varje gång nu dom har tjatat sig till att vi har följt med.
Då min son har varit förkyld flera gånger så har jag sagt till både på dagis och barnpassning att min son inte ska kyla ner sig. Han har lixom inte hunnit bli frisk mellan omgångarna. Men ingen lyssnar utan man kommer till dagis och hämtar honom, då är alla kläder genomvåta och hans näsa rinner och han hostar. Nu senast blev han frisk den 16.de och jag sa ifrån om att vänta några dagar innan han kunde blöta ner sig. Men nähä han var lika våt ändå skor och kläder visserligen hade dom bytt kläder på honom på dagis men han hade ändå blivit nerkyld. För nu i Måndags den 21 när jag hämtade honom på dagis då var han skoll het. Men ingen sa något till mig, bara att han hade ätit dåligt. Hemma ville han inte sova utan var lite gnällig, han fick komma upp och var fortfarande het, det var ju också över 30 grader ute. Men min son hade 39,1 i feber. Han fick alvedon och dagen gick, men när han inte vid halv tre på natten hade somnat så tog jag honom och åkte in på akuten i Kristianstad. Där kunde man konstatera att han fått en infektion av en långdragen förkylning , en infektion i lymfkörtlarna vilket har gjort att han är jätte stel i sin nacke och inte alls pigg , även svullen i halsen och kind. Detta hade säkert kunnat undvikits om någon hade lyssnat på mig från början! Nu får min son antibiotika och ska ha det en period, men det stela i nacken och svullnaden kunde ta upp till en månad innan det försvann!

Jag vill med detta brev berätta att jag inte alls är nöjd med hur jag och min son blivit behandlade och blir. Det drabbar mig negativt och påverkar såklart relationen till min son, när det som är fel inte kommer fram och när det som blivit fel inte rättas till och man tar på sig skulden och ber om ursäkt.
Jag har ingen lust att förlora min son på grund av felaktiga anteckningar och anteckningar av personer som inte varit delaktiga utan suttit med sina privata telefoner!

En händelse till kan jag med berätta. Vid ett tillfälle skulle jag ha barnpassning, då kom barnpassaren som utöver jobbet på Hemmet har en restaurang , då hade han med en av sina praktikanter med hem vid barnpassningen, han kan ha varit 16-17 år. Att ta med och in i vårat hem där vi bor helt främmande människor som inte har där att göra måste ju strida mot alla principer och regler och sekretess!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar